En förlorad politisk generation?

Kluvet land

Medlemstalen i partiernas ungdomsförbund sjunker samtidigt som samhällsengagemanget hos unga svenskar är starkt. Men vad betyder det här för morgondagens politiker? Kluvet land om unga i politiken.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag har levt och andats Socialdemokraterna hela mitt liv. Och det känns så synd att jag ska va en sån person som inte orkar vara med längre. Det känns så himla sorgligt, för om inte jag orkar vem ska då orka, säger Carolina Pettersson, före detta SSU:are.

Den största anledningen till att Carolina Pettersson lämnat ungdomspolitiken säger hon är att politiken inom Socialdemokraterna är toppstyrd.

– Det var så svårt att påverka. Allt från flyktingpolitiken till lokala byggprojekt. Som man inte haft någon möjlighet att påverka, säger hon och fortsätter:

– Så blir viktiga beslut snarare uppifrån än ner, snarare än att det kommer från gräsrötterna och går uppåt.

Till slut kände Carolina Pettersson att hon kunde påverka mer på annat vis. Utanför partipolitiken.

Erik Amnå, statsvetare och forskare vid Örebro universitet, forskar om politiskt intresse bland unga. Han förklarar att svenska ungdomar trots fallande medlemstal inom de politiska ungdomsförbunden har ett starkt samhällsengagemang. Men de är inte intresserad av partipolitik. De sjunkande medlemstalen som varit under de senaste 20 åren gäller inte bara Socialdemokraterna, utan de flesta av de politiska partiernas ungdomsförbund.

Och han känner igen bilden som Carolina Pettersson målar.

– Partierna var väldigt glada över att unga kom med. Men man var inte så intresserad av att lyssna på dem. Att låta dem ta plats och bli hörda, säger han.

Lena Rådström Baastad, Socialdemokraternas partisekreterare och ansvarig för medlemsfrågor. Hon tror att deras sjunkande medlemstal bland annat kan bero på en gammal organisationsmodell, där unga personer som vill engagera sig i enskilda frågor inte riktigt hittar sin plats. Men det handlar också om att kunna acceptera den demokratiska beslutsgången inom partiet.

– Sen så får man också ha en respekt för att ibland så tycker man olika i politiska frågor. Det kan handla om en arbetarekommun som tar ett beslut om en inriktning. Och gillar man inte det beslutet och känner att det är så avgörande att man inte kan vara medlem längre. Då är det något annat, säger Lena Rådström Baastad och fortsätter:

– Vi ska se till att människor får möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vara med och påverka. Men det är fortfarande så att det är demokratiska beslut som fattas av en majoritet i partiet.

Jack Lantz, reporter
[e-mail]
Sebastian Claesson, producent
[e-mail]