Spraket openbaar
[search 0]
Meer
Download the App!
show episodes
 
Artwork

1
SprÄket

Sveriges Radio

Unsubscribe
Unsubscribe
Maandelijks+
 
Ett program om hur sprÄk anvÀnds och förÀndras. HÀr kan du som lyssnare stÀlla dina sprÄkfrÄgor. Programledare Emmy Rasper. Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl
  continue reading
 
Artwork
 
Följ Carlos och Mona i en podcast dÀr inget Àmne Àr förbjudet. De rÀds inte för att dela med sig och berÀtta om sina personliga erfarenheter. Med gÀster som Àr lika ofiltrerade som dom sjÀlva kan det inte bli annat Àn succé.
  continue reading
 
Loading …
show series
 
Ordet om kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att om kan ha sĂ„ mĂ„nga olika funktioner gör ordet mĂ„ngsidigt men ocksĂ„ svĂ„rtytt. För vad betyder om egentligen? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Trots att ordet ”om” verkar ha mĂ„nga olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydel

  continue reading
 
BokstĂ€verna C, Z och X Ă€r överflödiga i det svenska alfabetet. Deras nĂ€rvaro beror pĂ„ att vĂ„rt skriftsystem Ă€r över 3000 Ă„r gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – VĂ„rt alfabet Ă€r inte helt anpassat efter det svenska sprĂ„ket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna 

  continue reading
 
SprĂ„kliga missförstĂ„nd beror ofta pĂ„ att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstĂ„nd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angĂ„ende ordet ”passa” och om det kan anvĂ€ndas för att beskriva att man tar hand om sina

  continue reading
 
Ingen har latin som modersmĂ„l och latin kan dĂ€rför ses som ett dött sprĂ„k. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och vĂ€rlden. Hur ofta tĂ€nker du pĂ„ latin? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Latin Ă€r nĂ„got som jag hela tiden blir pĂ„mind om. Det finns runt omkring oss, sprĂ„ket Ă€r fullt av latin, sĂ€ger Susanna Karlsson, 

  continue reading
 
Prepositioner Ă€r smĂ„ och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förĂ€ndra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tycker det Ă€r spĂ€nnande just med prepositioner, hur vi med smĂ„ medel pĂ„verkar tolkningen av yttranden, och ofta pĂ„ 

  continue reading
 
Att framstĂ„ som osĂ€ker, feg eller otydlig med sitt sprĂ„k Ă€r det fĂ„ som efterstrĂ€var. Men sprĂ„kliga markörer som signalerar osĂ€kerhet Ă€r superviktiga för den mĂ€nskliga kommunikationen. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att sĂ€ga “jag tĂ€nker att” istĂ€llet för “jag tycker att” kan vĂ€cka irritation hos en del lyssnare. Men osĂ€kerhet och vagh

  continue reading
 
Ordklasskapitlet om pronomen Ă€r det lĂ€ngsta och det svĂ„raste att hĂ€nga med i. SprĂ„ket rivstartar sĂ€songen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om anvĂ€ndning av pronomen. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar sĂ€ga till mina studenter att om ni inte vet vad nĂ„got Ă€r nĂ€r ni ska dela in i ordklasser sĂ„ Ă€r det antingen

  continue reading
 
Bubblan, Paddan och Fimpen Ă€r smeknamn för olika Ă€ldre bilmodeller. Kanske var den sprĂ„kliga kreativiteten större förr, men nutidens omstĂ€llning till eldrivna fordon krĂ€ver ocksĂ„ nya ord. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – SĂ„ fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. NĂ€r det hĂ€nder saker med bilarna hĂ€nder det saker med spr

  continue reading
 
Hur ett ord lĂ„ter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla sprĂ„k och mĂ„ste ha haft en evolutionĂ€r fördel. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Olika typer av ljudsymbolik Ă€r vanligt barnsprĂ„k och finns i alla sprĂ„k. Att studera ljudsymbolik Ă€r ett sĂ€tt att titta in i vĂ„r e

  continue reading
 
Att slĂ€nga sig med ordsprĂ„k kan vara bekvĂ€mt och ett effektivt sĂ€tt att uttrycka nĂ„got kĂ€rnfullt. Samtidigt kan anvĂ€ndningen av ordsprĂ„k fĂ„r dig att uppfattas som överlĂ€gsen och irriterande. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ibland kan det vara jobbigt att gĂ„ in i nĂ„gon annans problem eller delta för mycket, dĂ„ kan ordsprĂ„k vara ett s

  continue reading
 
Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i sprĂ„ket men upprepningarna kan fĂ„ olika konsekvenser. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att sĂ€ga “Hej!” och jag visar att jag blir Ă€nnu gladare av att se dig genom att sĂ€ga “Hej hej!”, dĂ„ Ă€r det en social transaktion som 

  continue reading
 
Fler och fler trĂ€ffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det rĂ€cker inte lĂ€ngre med att kamma sig och stĂ€lla sig i en bar. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – KorrekturlĂ€sning har blivit som att dra en kam genom hĂ„ret, sĂ€ger Susanna Karlsson, docent i nordiska s

  continue reading
 
Att prata om en norrlĂ€ndska kan vĂ€cka starka kĂ€nslor. För visst bestĂ„r Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrlĂ€ndska dialekter och mĂ„l. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – MĂ„nga upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrlĂ€ndska. Jag bekymrar mig inte sĂ„ mycket om det. Men det Ă€r ett vĂ€ldigt 

  continue reading
 
Min mormor, född 1890, sa alltid... sĂ„ börjar mĂ„nga mejl till SprĂ„ket. Ord och uttryck som Ă€ldre slĂ€ktingar anvĂ€nde kan framstĂ„ som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara anvĂ€ndbara. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir sĂ„ antererad!” SĂ„ skulle SprĂ„kets programledare, Emmy Rasp

  continue reading
 
PĂ„ 1960-talet krĂ€vdes godkĂ€nt röstprov för att bli hallĂ„man och tala i radio. Idag existerar inga sĂ„dana test. Hör om hur sprĂ„kidealen i radio och tv har förĂ€ndrats frĂ„n strikt till vardagligt. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag fick göra provet tre gĂ„nger, innan jag blev godkĂ€nd, sĂ€ger Åke Jonsson som arbetade som hallĂ„man pĂ„ Sver

  continue reading
 
Insekterna svĂ€rmar i sprĂ„ket. Följ med pĂ„ insektssafari, frĂ„n Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens frĂ„ga om vad mĂ€nniskor som Ă€ter insekter ska kallas. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag blev faktiskt pĂ„myggad och avmyggad hĂ€romdagen, sĂ€ger Ylva Byrman i veckans SprĂ„ket. SprĂ„kfrĂ„gor om insekter Vad Ă€r h

  continue reading
 
Varg, sex, död och kroppsvĂ€tskor Ă€r omrĂ„den dĂ€r eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har mĂ„nga omskrivningar Ă€r ofta eller har varit tabubelagda. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eufemismer och noaord Ă€r vanliga i vĂ„rt sprĂ„k. GĂ„ bort, besöka damernas, sjuttsingen Ă€r exempel pĂ„ eufemismer. – Det Ă€r sĂ„nt vi inte gillar att prat

  continue reading
 
Har du en gĂ„ng sagt fel Ă€r det lĂ€tt att upprepa felet, framförallt om du tĂ€nker mycket pĂ„ hur du inte ska sĂ€ga. Dessutom Ă€r det bĂ€st att rĂ€tta sig sjĂ€lv innan nĂ„gon annan gör det. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det Ă€r lurigt att sĂ€ga till nĂ„gon annan att den sa fel. Man nĂ€rmar sig den andras vĂ€rdighet. Att korrigerar sig sjĂ€lv Ă€r s

  continue reading
 
Att lĂ€ra sig sitt modersmĂ„l Ă€r antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns sprĂ„kutveckling startar redan i magen nĂ€r fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det Ă€r en intellektuell anstrĂ€ngning att lĂ€ra sig sitt modersmĂ„l. Bara det att producerar sprĂ„kljud Ă€r kn

  continue reading
 
Det finns sprĂ„k utan rĂ€kneord, sprĂ„k som Ă€r konstruerade utifrĂ„n toner, och ett sprĂ„k som bestĂ„r av substantiv frĂ„n franska och verb frĂ„n cree. SprĂ„ket korar vĂ€rldens konstigaste sprĂ„k. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – ”VĂ€rldens konstigaste sprĂ„k” Ă€r kanske en problematisk rubrik? sĂ€ger Emmy Rasper, programledare för SprĂ„ket. – Konst

  continue reading
 
Hur lĂ€nge har mĂ€nniskan rimmat? Hur mĂ„nga versmĂ„tt finns det? Och varför Ă€r det sĂ„ inne med fri vers nuförtiden? SprĂ„ket tar fjĂ€derpennan i handen och tar reda pĂ„ allt om sprĂ„ket i dikten. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Att sĂ€ga att det har förĂ€ndrat mitt liv Ă€r kanske att ta i, men det öppnande en ny vĂ€rld för mig. Jag kommer anta

  continue reading
 
Kommatecknet Ă€r ett skiljetecken som inte orsakar nĂ„gra stora diskussioner i Sverige. Annat Ă€r det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns frĂ„n början. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag Ă€r nog mer intresserad av kommatecken Ă€n de flesta, sĂ€ger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska sprĂ„k

  continue reading
 
Engelskan dominerar pĂ„ avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nĂ„ ut internationellt, sĂ€ger en del. DĂ„ligt för att studenterna lĂ€r sig sĂ€mre, sĂ€ger andra. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenter i Sverige som lĂ€ste en utbildning pĂ„ engelska lĂ€rde sig sĂ€mre Ă€n de som lĂ€ste samma utbildning pĂ„ s

  continue reading
 
Strössla inte med adjektiven Ă€r ett vĂ€lkĂ€nt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med nĂ„gra gulliga adjektiv? SprĂ„ket svarar pĂ„ jĂ€ttespĂ€nnande frĂ„gor om gamla och nya adjektiv. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Adjektiv ger fĂ€rg Ă„t tillvaron, sĂ€ger Susanna Karlsson, docent i nordiska sprĂ„k. Vad sĂ€ger du om att man ska und

  continue reading
 
Stora skogar och sjöar har gjort att mĂ€nniskor pratar olika dialekter i Sverige. Men Ă€ven urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I en del fall har man medvetet förĂ€ndrat sitt sĂ€tt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men 

  continue reading
 
Ögonkontakt Ă€r viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska sprĂ„ket mĂ„nga uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns mĂ„nga synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga

  continue reading
 
Estlandssvenskan Ă€r en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska sprĂ„ken lĂ€t förr. Dialekten Ă€r en helt unik variant av svenskan, men idag finns nĂ€stan inga estlandssvenska talare kvar. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man ska lĂ€gga ett pussel om hur de nordiska sprĂ„ken fungerar sĂ„ Ă€r estlandssvenska en jĂ€tteviktig pu

  continue reading
 
I Heby kommun utanför Uppsala pĂ„gĂ„r en unik satsning pĂ„ att utbilda alla undersköterskor och vĂ„rdbitrĂ€den till sprĂ„kombud. Syftet Ă€r bland annat att skapa bĂ€ttre möjligheter att rekrytera personal med svenska som andrasprĂ„k. Men hur har satsningen gĂ„tt till? Och kan man se nĂ„gra effekter? En av dem som har drivit arbetet Ă€r Therese Frank, enhetsche

  continue reading
 
En god samverkan mellan chefer och anordnare av utbildningar i svenska Ă€r avgörande för resultat. Men vad behöver respektive part tĂ€nka pĂ„ inför och under utbildningen? Hur skriver man till exempel en bra kravspecifikation? Och vad innebĂ€r det att utbilda personal som kommer frĂ„n arbetsplatser? En som har gedigen erfarenhet av samarbetet mellan arb

  continue reading
 
PĂ„ arbetsplatser dĂ€r medarbetare med olika kulturell och sprĂ„klig bakgrund samarbetar kan olika normer, vĂ€rderingar och förvĂ€ntningar pĂ„ vad som Ă€r god kommunikation krocka med varandra. Hur kan man som chef förebygga och motverka konflikter, och hur kan man ta upp frĂ„gor om kulturkrockar utan att Ă€mnet blir för laddat eller uppfattas som krĂ€nkande

  continue reading
 
MĂ„nga chefer funderar pĂ„ att utbilda medarbetare till sprĂ„kombud. Men hur hittar man rĂ€tt person för rollen, hur presenterar man sprĂ„kombudsutbildningen, och vad behöver man tĂ€nka pĂ„ för att sprĂ„kombuden ska fungera som ett stöd i verksamheten? Vi samtalar med Tuula Friberg, chef pĂ„ en arbetsplats med sprĂ„kombud i Hallstahammars kommun. Tuula har s

  continue reading
 
Offentlig verksamhet styrs av flera lagar, till exempel SocialtjĂ€nstlagen, HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen och LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). En annan lag som ocksĂ„ gĂ€ller Ă€r SprĂ„klagen. Varför behövs det en sprĂ„klag i Sverige? Vad betyder sprĂ„klagen i praktiken? FĂ„r man till exempel sĂ€ga att alla ska prata svenska pĂ„ jobbe

  continue reading
 
Företag vill att du ska kĂ€nna lojalitet och anvĂ€nder dĂ€rför ofta ett informellt sprĂ„k i kommunikationen med dig som kund. Dessutom vill de mĂ€ta din kundupplevelse. Hur betygsĂ€tter du det? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Företag har sen 80-90-talet jobbat med att förmĂ€nskliga sig sjĂ€lva för att göra sig mer tillgĂ€ngliga, sĂ€ger Sofia 

  continue reading
 
Vi har druckit öl i tusentals Ă„r och antagligen diskuterat öl lika lĂ€nge. Följ med pĂ„ krogen och hör hur sunkhak ska definieras och om det finns motsvarigheter till en stor stark i andra sprĂ„k? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordet öl Ă€r urgammalt och ingen vet exakt var det kommer ifrĂ„n. – Det Ă€r ett mystiskt ord, vi sĂ€ger det men vi

  continue reading
 
Det kommer flera tusen mejl till SprĂ„ket varje Ă„r. Hör vilka sprĂ„kfrĂ„gor som Ă€r lyssnarnas vanligaste och vad sprĂ„kvetarna önskar att mĂ€nniskor vill veta om sprĂ„k. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som sprĂ„kvetare tycker Ă€r intressant och det som folk vill veta? Den frĂ„gan vill Susanna Karlsson, docent i n

  continue reading
 
AI kan kÀnnas som magi, men bakom kulisserna finns stora mÀngder text. Vilka Àr texterna som sprÄkmodellerna bakom AI fÄr sin kunskap ifrÄn? Och vad hÀnder nÀr mÀnniskor lÀr sig sprÄk av en AI? Lyssna pÄ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI kan idag komponera musik, skapa konstverk och skriva uppsatser. Det Àr resultatet av att lÄta en sprÄkmo

  continue reading
 
Det florerar förklaringar till var ord och uttryck kommer ifrĂ„n som Ă€r fel. SprĂ„kvetare Ylva Byrman slĂ„r hĂ„l pĂ„ etymologiska myter och felaktiga historiska förklaringar. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att förklara var ett ord eller uttryck kommer ifrĂ„n Ă€r mĂ„nga gĂ„nger svĂ„rt. Begreppet ”av omstritt ursprung” förekommer ofta i ordbokss

  continue reading
 
Nyordslistan Ă€r hĂ€r men vad har Fredrik Lindström emot den? Emmy samlar honom, Sara Lövestam och Lydia Sandgren för att analysera de nya orden och sammanfatta sprĂ„kĂ„ret. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har Fredrik blandat ihop mörtar med amöbor? Kan ordet vild börja anvĂ€ndas i en vidare bemĂ€rkelse och hur mĂ„nga i panelen skulle behöva

  continue reading
 
Julen Ă€r ocksĂ„ en tid för sprĂ„kliga bryderier. Professor Henrik Rosenkvist och programledare Emmy Rasper tar pĂ„ sig tomteluvorna och reder ut juliga frĂ„gor som varför vi kallar skarpsill för ansjovis. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SprĂ„kfrĂ„gor som hör julen till VarifrĂ„n kommer orden jul, yule, christmas och noĂ«l? Varför sjunger en d

  continue reading
 
Arabiska Ă€r ett av vĂ€rldens största sprĂ„k och det nĂ€sta största* sprĂ„ket i Sverige. Dags att lĂ€ra sig mer om arabiska? DĂ„ har du kommit rĂ€tt. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arabiska har 28 konsonantljud men bara tre vokalljud, eller sex om man rĂ€knar lĂ„nga och korta. – För en svensktalande person som lĂ€r sig arabiska Ă€r konsonanterna

  continue reading
 
Följ med ner i Sveriges Radios arkiv och hör de livligaste sprĂ„kdebatterna frĂ„n förra Ă„rhundradet. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets de, dem och dom-debatt har stora likheter med en stavningsdebatt frĂ„n 1900-talets början. Argumenten i dĂ„tidens sprĂ„kdebatter liknar de som hörs i dagens diskussioner om det svenska sprĂ„ket. ”De som 

  continue reading
 
DNA och fingeravtryck Ă€r kĂ€nda metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag anvĂ€nds ocksĂ„ sprĂ„klig analys av text och tal för att avvĂ€rja brott, hitta misstĂ€nkta och fĂ„ fram bevis. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. OmrĂ„det kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera sprĂ„ket i terroristers manifest, fĂ„ fram ve

  continue reading
 
Att ett samtal mellan tvĂ„ mĂ€nniskor flyter beror pĂ„ att vi medvetet eller omedvetet sĂ€nder ut signaler om vems tur det Ă€r att prata. Men vad hĂ€nder nĂ€r nĂ„n bryter mot samtalets trafikregler? Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om vi inte hade haft trafikregler sĂ„ hade vi krockat för ingen hade vetat vem som skulle vĂ€ja i en korsning. I 

  continue reading
 
FörĂ€ndringar i sprĂ„k gĂ„r ofta oerhört lĂ„ngsamt. Men inte alltid. Det finns sprĂ„kliga förĂ€ndringar som kan ske under din livstid och omstĂ€ndigheter som kan skynda pĂ„. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nĂ€mnare för nĂ€r sprĂ„kförĂ€ndringar kan gĂ„ snabbt Ă€r katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar elle

  continue reading
 
SprĂ„kvĂ„rden borde bli bĂ€ttre pĂ„ att sĂ€ga vad som Ă€r rĂ€tt och fel i sprĂ„ket, tycker en del lyssnare. Men sprĂ„kvĂ„rden Ă€r idag mer resonerande Ă€n förr och vill helst inte stĂ€mpla nĂ„gons sprĂ„k som fel. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det Ă€r en utmaning, för nĂ€r man försöker vara nyanserad och berĂ€tta vilken variation som finns i sprĂ„ket

  continue reading
 
Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska sprĂ„ket. Hör berĂ€ttelsen om hur översĂ€ttningen kom till och vem som var 1500-talets frĂ€msta influencer för bibelöversĂ€ttare. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Martin Luthers bibel var ”the shit”, sĂ€ger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska sprĂ„k, om vem som var 

  continue reading
 
Det finns sprĂ„kliga markörer som Ă€r signifikanta för överklassens sprĂ„k, men det Ă€r inte alltid överklassen anvĂ€nder dem. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det Ă€r en ganska stor kontrast mellan kronprinsessan Victoria och prinsessans Madeleines tal, sĂ€ger Jenny Öqvist som forskar om klass och sprĂ„k. Prinsessan Madeleines anvĂ€nder fler

  continue reading
 
Robot, cyberspace och atombomb Ă€r ord som kommer frĂ„n sci-fi-litteraturen, och sprĂ„k Ă€r inte sĂ€llan en viktig del av handlingen inom science fiction och fantasy. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SprĂ„kets Ă„terkommande sprĂ„kexpert Susanna Karlsson Ă€r en inbiten sci-fi-lĂ€sare och intresserar sig sĂ€rskilt för den science fiction dĂ€r sprĂ„kv

  continue reading
 
Röv i korsstygn sĂ„ kan ett nutida broderi se ut. Men att brodera, vĂ€va och sy Ă€r gamla textila hantverk med över 1000 Ă„r gamla ord och termer. VĂ€lkommen till en sprĂ„klig syslöjdslektion. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att brodera budskap Ă€r en tradition som förĂ€ndrats över tid, frĂ„n sedliga citat pĂ„ vĂ€ggbonader, via 70-talets diskuss

  continue reading
 
SĂ„ blev du lurad av din svensklĂ€rare. SprĂ„ket synar sprĂ„kreglerna som mĂ„nga lĂ€rt sig i skolan och avvisar flera av dem som helt fel. VĂ€lkommen till en riktig lektion i grammatik och svenska. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – FörestĂ€llningen att man aldrig fĂ„r sĂ€tta ut kommatecken innan ”och”, Ă€r inte bara lite fel den Ă€r superfel, sĂ€g

  continue reading
 
Loading …

Korte handleiding